Tribeltrip
Från det enda till det andra kastas vi. Idag är vi tillbaka i redlight, vart en tuff dag och jag skulle kunna skriva hur mycket som helst. Men jag känner att jag måste ägna ett inlägg till att berätta lite tribel resan.
Förväntningarna var höga, både på mig själv och på stamen vi skulle besöka, jag hade väll föreställt mig som värsta äventyrliga överlevaren i vildmarken som jagade sin middag och borstade tänderna med pinnar.
När vi väl, efter allt resande kom fram till byn så kom min första besvikelse, det låg inte alls så långt ifrån civilisationen som jag hade tänkt mig och jag hade fortfarande full mottagning på mobilen. Husen såg inte heller ut riktigt som jag hade tänkt mig, det fanns en del asfalterade vägar som dessutom hade skyltar och på vägarna kunde man se en och annan motorcykel komma åkandes. Det här är ju ingen jäkla vildmark tänkte jag. Dock vägdes mina små besvikelser snabbt upp av att befolkningen fortfarande använde sig av torkat kobajs för att bygga husen, de hämtade vatten ut brunnar som de sedan var tvugna att koka och de använde floden till allt vad heter tvätt och dusch. Inte heller sov de i sängar utan de låg direkt på golvet på ett tygstycke.
Det var spännande och vi fick vara med om många annorlunda upplevelser, som till exempel det här med toabesök. För dom vad det en kollektiv aktivitet, det var väldigt svårt för dem att förstå varför man inte ville gå på toaplattan mitt utanför huset brevid vägen framför alla människor, de tyckte nog att vi var konstiga som sprang iväg ut på åkern och bad om att få lite space.
Toaplattan, precis intill en väg och huset. Används även som diskstation och för rengöring av fötter =)
MEN vi överlevde, såklart. Men jag har fortfarande svårt att tänka att de lever hela sitt liv sådär. För oss är det bara en spännande upplevelse att få prova på någonting som är så långt ifrån vår vardag som man nästan kan föreställa sig. För dom är det livet. Det gäller att se det fina i det och att tänka på hur mycket bekvämligheter vi har skaffat oss i vårt samhälle som igentligen inte är nödvändigt för att överleva men som gör vardagen så himmla mycket härligare, i mina ögon!
Ser ni korgen i vänstra hörnet. Där under låg en höna med alla hennes små kycklingar och sussade precis intill mitt huvud.,
home sweet home
Tillbaka igen efter varan lilla vistelse i tribe byn. Vi har rest hela dagen och ar just nu pa jakt efter nagonting att ata till kvallsmat, pa vagen droppar vi in en snabbis for att kika mail mm pa internetcafeet. Ska tanka in lite bilder och skriva om trippen imorgon :)
Indierna ar just nu helt galna ute pa gatorna, det ar viktig cricketmatch pa g, tror man kan typ jamfora med de liv vi svenskar for under typ em och multiplicera det med 10. Later som de vunnit men jag vet inte, ska ut a kika!
Hejhej
Beauty parlor
Skulle ha skrivit igår men tiden räckte inte till, vi lämnade inte red light förens sextiden, efter det var det bara hem och ta en snabb snabb dusch och slänga sig iväg till en efterlängtad middag tillsammans med hela lägenheten på BBQ nation.
Att gå in i red light var inte riktigt som jag tänkt mig i mitt mentala försök till att förbereda mig, kanske var min bild influerad av filmvärlden. Trodde liksom att det skulle vara ett område där man bara köpte och sålde sex och där folket som var inne i området antingen var hallikar, prostituerade eller snuskgubbar som ville köpa sig lite sex. När jag gick in i Indiens tredje största redlightområde (räknat på antalet uppskattade prostituerade, 7000) så insåg jag att jag av misstag lika gärna hade kunnat gått in där när jag tidigare under resan irrat runt på en stor marknad bara ett stenkast bort från redlight. Så ruskit nära ligger området. I Indien är prostitution (från 18) och köp av sexuella tjänsster lagligt, MEN och OM det sker 200 meter bort från allmänna platser. Vilket inte detta område gör. Alla vet det, fråga vem som på gatan och alla vet vart området ligger och vad som pågår där. Det har pågått i i flera generationer och staten har inga större intressen för att sätta stopp för det.
Om kvinnorna inte fötts i området så har de blivit hitlurade eller sålda, barnprostitution förekommer också så fort de yngre tjejerna fått deras mens. Den enda skillnaden är bara att de inte jobbar synligt ute på gatan, de hålls instängda och göms undan i trånga utrymmen för att inte bli upptäckta, så fort de fyllt 18 står de utanför sina små krypin och säljer sex helt öppet.
Billigast på marknaden är de oavtiva och äldre kvinnorna, dessa kostar mellan 50-60 Rs, vilket i svenska är ca 8-10 kronor. Ju vakrare tjejen är så börjar de flesta priser på 250 Rs och kan sedan stiga ganska så rejält (250 Rs = typ 35 kr). Att sälja en tjej till redlight gör en någons plånbok ca 200 000 fetare. Det sjukaste av allt är att poliser har gratis tillgång till sex i området och både polis och advokater gör pengar på att först ta tjejerna från området för att sedan sälja tillbaka dom!!
Att efter all info gå ut på gatorna i området kändes så himmla knäpp. Brukar ofta känna mig ganska bra och trygg i att möta människor och att känna in situationer men jag kännde mig helt lost. Vi träffade några kvinnor som bjöd in oss till sitt lilla kryp in, de bjöd på dricka och vi satt och pratade, en av tjejerna var väldigt skojjig och pratade lite engelska. Hon bodde där tillsammans med fem andra kvinnor från olika delar av indien. Hon var 22 år, precis som jag, de andra kvinnorna var inte säkra på sin ålder men viste på ett ungefär hur gamla de var. När vi hade setat och snackat ett tag och när jag lagom hade sörplat i mig min dricka så kom tre ganska så unga män in i det lilla utrymmet, de radade upp sig på en bänk. Då vaknade man till verkligheten igen, det var dags för oss att gå och för dom att jobba...
Ägaren till skönhetssalongen mitt i smeten, Shila, Hon har arbetat i Redlight i nio år för att hjälpa prostituerade. Hon öppnade salongen för att skapa kontakt med kvnnorna. Hon arbetar kanonhårt med att få dom att välja andra vägar i livet. Under alla dessa år har hon genom sitt arbete lyckats hjälpa åtta kvinnor att välja ett liv utan prostitution. Självklart gör hon livet drägligare för många andra som genom henne får stöd och hjälp med både det ena med det tredje. Hon är så oönskad i området så att hon har ett pris på sitt huvud. Folk som tjänar pengar på skiten har hotat henne till livet flera gånger om. Jag satt bara och gapade medan hon berättade sin historia.
Vet inte hur passande det var att vi just denna dag hade bokat bord på en restaurang, kanske var det extra välbehövligt efter denna dag. Trots stress innan vi kom dit så hade vi en grymt bra kväll. Maten grillades på bordet mitt famför våra näsor medan personalen bjöd på dansshow, det känns idag att jag avnjät lite rödvin till. Lätt värt!
Idag har vi vart på ett hem för barn till prostituerade kvinnor från redlight, barnen har verkligen kört slut på oss. Nu ska jag hem och packa väskan för att åka ut till en
Dagarna rinner iväg..
Det är med en skräckblandad förtjusning jag nu inser att det är mindre än fyra veckor tills det är dags för hemfärd. Visst längtar jag hem, speciellt nu när man vart borta så länge och hemfärden är inom sikte. Men jag försöker verkligen ta tillvara på var enda minut här nere, jag vill inte slösa tiden på att längta hem så jag försöker verkligen njuta av sista tiden nu, njuta så som jag gjort hela resan hittills.
Denna vecka har vart härlig, och jag har träffat massa intressanta människor och organisationer som gör ett hästjobb. Igår var vi på ett HIV hem och dagen tillbringades på en skola för barn som inte har föräldrar som har råd att ha sina barn i skolan. personalen har sån jäkla passion för de arbete som de utför och de inspirerar något så enormt!
De ger stora intryck dessa barn, fasen vad glad man känner sig efter att ha träffat dem, lekt och prata med dem. Finns det något finare än att se barn lyckliga!
Imorrn Redlight första gången. Blir mer sen nästa vecka. Vi ska till en sönhetssalong, låter knäppt men jag ska skriva mer om den imorrn när vi vart där.
Förutom praktiken så tränar jag på. Vi har också hunnit med lite annat som bio, färgfestival, födelsedagsfirande och massa mys på kvällarna.
Nedan ser ni en pigg tjej, såhär känner jag mig varje kväll innan jag intar ryggläge på min madrass =)
Ciaoo!
Hett och blött
Det är 40 grader varmt här nu, och jag vet inte om det är så mycket att vara avis på. Det är sjukligt torrt och soligt och man vill inget annat än att flämta vid en pool el liknane. Men nej, iställer arbetar vi på hårt. Idag slutade vi halv sex fast shemat sa fyra. Ibland kan man inte låta bli att bli lite irriterad på indiernas slappa inställning till. Men vad gör man, biter ihop och svettas lite till! Ska tala om att jag aldrig har svettats så mycket i stillasittande ställning i hela mitt liv. man har seriöst stora blöta fläckar i rumpan, på låren och på ryggen, inte smartaste valet att välja beiga byxor dagen till ära =) Gud vad vi skrattar, jag förstår inte hur man kan svättas så mycket som vi gör.
Jag har dessutom rört ihop schemat, trodde jag hade full koll men jag skyller på värmen. Denna vecka är vi på en kristen NGO som sammarbetar med många stroa organisationer runt om i Pune. vi ska bara vara i Red light en av alla dessa dagar, blir fyra mer senare.
Har kommit igång med att gå nu på kvällarna, riktigt skönt och välbehövlig blåsning av skallen!
Nu jäklar, ska köra hårt nu sista tiden här nere. Vågen visade att jag rasat kilon, peppade mig att loosa några till.
Back on track!
Tillbaka efter semestern, åter i Pune igen. Jag är en undebar semester, en härlig solbränna och många skratt rikare. Vi hade några inplanerade stopp inför resan, en del blev av, andra inte. Man kan ändå säga att allt gått enligt planerna eftersom vi ville ta dagarna som de kom och det har vi med all säkerhet gjort. Vi har helatiden gjort vad som fallit oss in och vi har vart ett jäkla bra team måste jag säga, flytit på smidigt heela tiden, myycket bra!
Färdats med stor variation på fordon har vi också lyckats med. Bil, båt, flyg, moppe och rikchaw har vi åkt oändligt många timmar, vågar knappt slå ihop alla timmar vi lagt ner pa resande.Vissa resor roligare, andra mindre roliga (inledde resan med 16 h nattåg, en gång -aldrig mer). Varje stopp har iaf garanterat vart värt det. Vi vimmlade runt i Kerala första en och en halv veckan, vi var i Kochi, Alappuzha, Kovalam och slutligen Varkala. Därefter drog vi oss upp igen till södra Goa, Palolem. Riktigt avslappnande och rolig semester, tror aldrig jag har hunnit med att se så mycket under två semesterveckor förr. Bästa enligt mig var Alappuzha där vi bodde på en hous boat, garanterat bästa sättet att se Keralas fina gröna natur på. Riktigt häftigt att sakta glida fram på små kanaler som slingrar sig mellan byar och risfällt. Som nummer två på listan måste jag säga att Varkala kommer. superfint och lagom turistigt, till skillnad från Palolem som också var fint men överturistat.
Kul har vi haft. Jag känner här med att jag kan lägga mina backpacking drömmar bakom mig. Jag har fått ett litet smakprov dom här veckorna och jag är nog inten äkta backpacker =)
'
Beautiful India. Ett helt bildmaraton, för dig mamma som efterfrågade lite mer bilder =)
Det har vart underbart att inte bara få se torra, dammiga och skitiga indien. Nej där tog jag i. Men södra Indien skiljer sig mycket från ex Pune och det jag hade sett innan semestern. Kerala och Goa är mycket fuktigare och grönare. Godare mat med. Kommer sakna all fisk och skaldjur som vi proppat i oss. Lite bittert att vara tillbaka till den här maten igen, har på riktigt börjat tröttna.
Puss och tack till Malin och Suada!
SEMESTER
Ikvall drar vi pa semester och jag har en alldeles underbar kannsla i hela kroppen, har aterhamtat mig ganska sa percis lagom i tid. Det ar mitt pa dagen har i Pune, Malin sitter i ett plan pavag ner, jag har just atit pa favvorestaurangen har precis intill internetcafeet. Det ar det indist restaurang, ser inte mycket ut for varlden, ganska sunkig, lite fluger och plaststolar,, men ojoj sa god mat de har!
Ska dra en frappe snart och sen hem och packa det sista med musik i oronen fran dagens mp3 infop!
So happy!
Orkeslösa dagar
Dagar fyllda med huvudvärk, feber, dålig aptit,, och så lite hemlängtan och plugg i massor på det hela. Inte ska jag klaga, det lät väldigt gnälligt det där. Men bättre har jag mått. Hoppas på att pigga på mig lite tills semestern, det här duger ju inte!
Fredag kväll bär det av, nr till goa för att möta upp malin, kära malin. Jag lägtar så, ska bli underbart med lite semester mitt i såhär. Sen när jag kommer hem är det inte ens fem hela veckor kvar. Knäppt vad tiden har gått fort.
Saknar Freddy,.
En skön handledning hade jag igår. Lakshmi, handledaren och hon som håller i projektet är en så himmla inspirerande människa, en stor förebild.
Älskar drivna människor som har en så himmla stor passion för vad de gör. En sån är hon, Himmla skön och avslappnande att prata med, hon har så mycket klokt att komma med!
Skriver mer imorrn el fre.
